The realm of possibility

Titel: The Realm of Possibility
Författare: David Levithan
Sidantal: 210
Förlag: Ember
Utgivningsår: 2004
Betyg: 4/5

Jag har läst en bok i år hittils. Denna bok heter the realm of possibility och är skriven av David Levithan. När jag plockade upp denna bok på biblioteket hade jag ingen aning att det var en diktsamling, eller det är i alla fall det jag tror det är. Jag kan nämligen inte bestämma mig om det är en novellsamling i vers-form eller om det är en diktsamling. Det kanske är ungefär samma sak. Hursomhelst är jag nu 210 sidor senare fast, David Levithan har återigen fått mig att älska hans sätt att skriva. Variationen i hans språk och vad han väljer att skriva låter mig bli överaskad varje gång, och det älskar jag.

Boken handlar om 20 olika ungdomar och deras problem och syn på saker och ting. De här 20 ungdomarna går på samma skola och därav återkommer karaktärer och tidigare handlingar genom samlingen. Jag tyckte väldigt mycket om de olika berättelserna och de olika berättarsätten. En av mina favoriter hette "the day" och handlade om en kille vars flickvän precis hade gjort slut med honom och den första dagen utan henne. Det speciella med denna berättelse var att varje rad i de olika styckerna började med samma bokstav och efter ett tag byttes bokstaven ut mot nästa.


laugh despite her
laugh to spite her
lean forward, listen to your friends
leap if you have to
learn that things will mend in a new way

your heart is not as broken as you think, he says
you're not as dumb as you look, I reply

En annan dikt som var intressant var "Love songs for Elizabeth". Denna dikt var spännande på det sätt att den var skriven som ett album. Varje del var en låt, som Diana hade skrivit åt Elizabteh, som tillsammans bildade texterna ett album. Det blev väldigt stilfullt, även om jag tyckte att det var lite för många låttexter på raken för att jag inte skulle börja drifta iväg i tankarna. Vilket var lite tråkigt eftersom jag egentligen gillar den.

Jag vet inte om det beror på att det var den senaste och sista dikten jag läste eller att det faktiskt var den bästa historien, men jag tror att min favorit var "Possibility". Den handlade om Jed, som berättar om hans relation till hans pojkvän Daniel, som är den första vi läser om. Den var så fint formulerad och jag tyckte att den knöt ihop alla texter så bra.


Here’s what I know about the realm of possibility— 
it is always expanding, it is never what you think
it is. Everything around us was once deemed
impossible. From the airplane overhead to
the phones in our pockets to the choir girl
putting her arm around the metalhead.
As hard as it is for us to see sometimes, we all exist
within the realm of possibility. Most of the limits
are of our own world’s devising. And yet,
every day we each do so many things
that were once impossible to us.

Moments into minutes.
Minutes into hours.
Hours into days.
Days into years.
Years into possibility.

Avslutningsvis vill jag säga att jag tyckte om den här boken väldigt mycket. Det är en snabbläsning, men värd all den tid den tar. Det jag uppskattar väldigt mycket är att man kan hitta sig själv i den här boken. Jag kanske inte kan säga att en viss karaktär som representerar mig, men jag kan se mig i de flesta av dem. Dianas osäkerhet i kärleken, Jeds hopp och Lilys återkommande hopplöshet. Den här boken ska till bokhyllan. Och som den sista meningen i the realm of possibility säger:

This will linger.

Sagoberättaren

                                          

Titel: Sagoberättaren
Författare: Antonia Michaelis
Originalspråk: Tyska
Serie: -
Utgivningsdatum: 2013, augusti
Förlag: Opal
Sidantal: 395

Handling:

Den här boken utspelar sig i Tyskland i nutid och är berättad utifrån Annas perspektiv. Anna är infödd i en relativt välbärgad och rik familj och lever i en liten bubbla. Hon går i skolan och ska ta studenten om någon månad.

Boken börjar när Anna stöter på Abel. Abel med sitt tragiska förflutna, Abel som tvingas sälja droger för att kunna livnära sig själv och sin syster. Abel som tvingades växa upp fort för att kunna ta hand om sin lillasyster. Abel som vill bli sagoberättare, som redan är en sådan.

Deras världar kolliderar och samtidigt som Anna får reda på ännu fler hårresande detaljer om Abels förflutna börjar någon mörda folk som Abel känner. För att sätta dit Abel? Eller var det Abel själv som mördade dem?

Samtidigt väver Abel ihop sitt liv till en berättelse fast där är han själv en skepnadsskiftare och hans lillasyster en drottning.

Tillslut får Anna reda på sanningen. Och helvetet bryter löst.

Favoritcitat: 

“My child, I know you're not a child
But I still see you running wild
Between those flowering trees.
Your sparkling dreams, your silver laugh
Your wishes to the stars above 
Are just my memories.

And in your eyes the ocean
And in your eyes the sea
The waters frozen over
With your longing to be free.

Yesterday you'd awoken
To a world incredibly old.
This is the age you are broken
Or turned into gold.

You had to kill this child, I know.
To break the arrows and the bow
To shed your skin and change.
The trees are flowering no more
There's blood upon the tiles floor
This place is dark and strange.

I see you standing in the storm
Holding the curse of youth
Each of you with your story
Each of you with your truth.

Some words will never be spoken
Some stories will never be told.
This is the age you are broken
Or turned into gold.

I didn't say the world was good.
I hoped by now you understood
Why I could never lie.
I didn't promise you a thing. 
Don't ask my wintervoice for spring
Just spread your wings and fly.

Though in the hidden garden
Down by the green green lane
The plant of love grows next to
The tree of hate and pain.

So take my tears as a token.
They'll keep you warm in the cold.
This is the age you are broken
Or turned into gold.

You've lived too long among us
To leave without a trace
You've lived too short to understand
A thing about this place.

Some of you just sit there smoking
And some are already sold. 
This is the age you are broken
Or turned into gold.
This is the age you are broken or turned into gold.” 

Favoritförhållande: KAN INNEHÅLLA SPOILERS!!

Anna och Abels förhållande, lätt.

Alltså, egentligen var deras förhållande lite sjukt. Han våldtog henne och hon älskar honom fortfarande, vill fortfarande vara med honom. Är det inte lite Stockholmssyndromet över det hela? Jag menar, vem gör så? Kan man komma över något sådant i ett förhållande kan man nog komma över vad som helst.

Sedan var hon nog lite mer förälskad i honom än han i henne men det tror inte jag var hans fel egentligen. Han var så skadad från all skit i sitt liv att han nog inte riktigt visste hur han skulle älska henne. Men det gjorde han ju iaf tillslut.

Trots allt detta älskade jag deras förhållande mest. Visst det hade sina uppochner svängar, men det bevisar att samhällsklasser inte spelar någon roll, att en människa kan acceptera en annan även då den har gjort så många hemska saker, att förlåtelse går att få även i de mörkaste av stunder.

Favoritkaraktär:

Gitte. Gitte är Annas bästa kompis. Hon fanns alltid där för Anna även när Anna inte var där för henne. Gitte är vänskap, eller vad vänskap bör vara, personifierad.

Trots att Gitte gör saker som jag inte respekterar sådär supermycket; som att vara en player, röka och dricka, så skyddar hon Anna och bryr sig verkligen samtidigt som hon inte pushar Anna åt något speciellt håll utan låter henne hållas även om hon vet vad Annas val kommer att få för efterdyningar. Hon inser att Anna måste få leva sitt eget liv men oavsett efterdyningarna finns hon alltid där.

Minst omtyckta karaktär: KAN INNEHÅLLA SPIOLERS!

Detta får bli Abels lillasysters pappa.

Han är förtjust i småbarn. Han utnyttjar dem sexuellt och det är så sjukt vidrigt att jag inte kan greppa det. Han var ute efter Abels lillasyster, Micha, men Abel stoppade honom.

Den här pappan är så sliskig och vidrig och usch, bara usch.

Omdöme:

I början var jag inte sådär superförtjust i den här boken. Jag tänkte att ”Åh nej det är en till sådan där bok som alla älskar för att den är så vackert skriven men som vanligt inte fångar mitt intresse.”, men åh vad jag misstog mig. Jag längtade inte efter att läsa boken då den var så mörk och dunkel men när jag väl satte mig ner och läste den slukade jag lätt 100 sidor åt gången.

Jag sögs in i den, jag läste den samtidigt som jag gick någonstans, jag kunde knappt släppa den. Och när den väl slutade lämnade den mig med tårfyllda ögon och ett distanserat sinne. Jag kunde inte sluta tänka på Anna och Abel, på deras komplicerade förhållande. Jag gick runt och var helt fångad i den här världen, jag kunde inte sluta tänka på den och jag sörjde när den var slut.

Jag älskade hur författaren vävde ihop saker i bokens handling med berättelsen som Abel skrev. Jag älskade hur varje aspekt i boken föreföll vara viktig och senare visade sig vara det. Jag älskade hur den var skriven och hur författaren lyckades skriva så att jag blev lycklig i ena stunden och föll i djup misär i den andra. När jag tänker tillbaka på den fylls jag med melankoli.

Men eftersom att jag började känna såhär efter halva boken får den inte fem stjärnor utan fyra, vilket i och för sig inte heller är fy och skam.

Betyg:

Fyra av fem glada Tennants.

The Great Gatsby

                                            

Titel: The Great Gatsby
Författare: F. Scott Fitzgerald
Sidantal: 180
Serie: --
Utgivningsdatum: 2000 - 02 - 24
Förlag: Penguin Classics

Handling: 

Den här boken handlar om en ung man vid namn Nick Carraway. Sommaren 1922 flyttar han till New York. Han hyr ett hus ute på West Egg och råkar hamna bredvid en man vid namn Gatsby som bor i en löjligt stor herrgård och som ofta har löjligt stora fester. Alla som bor på West Egg är rika men det är inte Nick.
En dag åker Nick ut till East Egg och äter middag med sin kusin Daisy Buchanan och hennes make Tom Buchanan. Dessa presenterar honom för Jordan Baker, en vacker ung kvinna som väcker omedelbart intresse från Nicks sida. Under Nicks vistelse får han reda på att Tom har en älskarinna i staden och Daisy vet också hon om det.
Samtidigt får Gatsby reda på att Nick känner Daisy och han ber honom att arrangera ett möte mellan dem.
Förr kände dessa två nämligen varandra. De var involverade med varandra på ett romantiskt sätt och Gatsby har än inte givit upp hoppet om Daisy.

Favoritquote: "Let us learn to show our friendship for a man when he is alive and not after he is dead."

Favoritförhållande: Tja, alla förhållanden i den här boken var lite halvtaskiga men det som var det minst förskräckliga förhållandet får nog bli Jordan och Nick. De var nog kära. Kanske var hon mer kär i honom än han i henne. Han sade en gång att han inte visste om han älskade henne men att han definitivt tyckte om att vara med henne. De träffades många gånger men när en viss sak hände, som jag dessvärre inte kan förtälja utan att spoila saker och ting, då gled de isär. De hade olika prioriteringar och detta gjorde att de inte passade ihop riktigt. Varför jag tyckte om Jordan och Nicks förhållande berodde nog på att deras förhållande var väldigt lättsamt och inte så centralt, till skillnad från allt annat i boken. Sedan fanns inte deras förhållande i filmen och då jag såg filmen först var detta en av de få överraskningar jag fick av boken. Det är därför jag 9 av 10 gånger läser boken innan jag ser filmen.

Favoritkaraktär: Min favorit karaktär i boken är - för en gångs skull - huvudkaraktären. Nick Carraway. Han är en omtänksam person. Vilket verkligen behövs då han är den enda i hela boken som bryr sig om någon annan mer än sig själv. Eftersom att han är ensam om detta är han olik alla andra. Han sticker ut.
Ärligt talat är han den enda vänliga personen i hela boken.

Minst omtyckta karaktär: Nu råkar det vara så att det fanns extremt många karaktärer som jag ogillade i den här boken.

Men jag tror att den som klättrade högst på denna lista var Tom Buchanan.

Han hade alltså en älskarinna och en fru.

Han tycker inte att frun får vara kär i någon annan fast han är det. Hycklare. Det må vara vanligt vid denna tidpunkt men det gör inte att jag ser med blidare ögon på det hela.

Han avbryter också hela tiden Daisy som om det hon har att säga är av ringa betydelse. Eftersom att jag är en feminist avskyr jag sådana här karaktärer ganska intensivt och Tom var inte ett undantag. Han är också nonchalant och arrogant och helt enkelt ett svin i nästan alla aspekter.

Vad jag tyckte om boken: Jag såg filmen först och den älskade jag. Den hade dessutom med nästan alla händelser från boken, vilket ju är bra. Dock innebar detta att när jag läste boken blev jag inte speciellt exalterad över någonting, för jag visste redan att det skulle hända. Så det var synd. Men även om jag inte sett filmen först skulle jag ändå inte vart speciellt förtjust i boken.

Den var välskriven och så, den hade utmanande språk men handlingen tilltalade inte mig alls.

Jag är väldigt mycket för fartfyllda fantasyböcker, gärna med en romantisk touch. Detta var ju totala motsattsen.

Jag förstår ju dock varför den blev berömd. Den var nog revolutionerande för sin tid. Ingen  hade troligen skrivit om samhället på det sättet Fitzgerald gjorde. Hans sätt att skriva om samhällsklasserna i samhället, hans sätt att så tydligt klarlägga vart de rikas moral och etik låg utan att sluta någon detalj ute var väl en abnormalitet i det samhället Fitzgerald levde i. 

Men det är just det, den här boken ska man nog främst läsa om man tycker om att analysera saker och ting. Annars, om du vill ha en lätt läsning, kanske du inte ska välja den här boken.

Det är ju dock en klassiker som definitivt är läsvärd. Men den var som sagt inget för mig. Därav följande betyg.

Betyg: 



Två av fem glada Tennants.

Nya YA-boksläpp 23/6 - 29/6

Klickar du på omslaget kommer du till dess goodreads-sida.

Followers av Anna Davies

När Briana inte får rollen hon ville i skolpjäsen går hon istället med på att bli media ansvarig för pjäsen. Hon startar ett twitter-konto där hon halvhjärtat skriver lite om pjäsen. Uppdateringar och sådant. Sedan hackar någon hennes konto, men hon bryr sig inte tillräckligt mycket för att orka ringa polisen.

Hackern skriver saker i stil med "En kropp ruttnar i aulan" och detta måste ju uppenbarligen vara ett skämt. Men snart slår det som hackern skriver i uppfyllelse.

                                           

                                                         Defector av Susanne Winnacker
                                                                      (Variants #2)

Så det här tycks handla om en tjej som heter Tessa och är en "Variant", det vill säga att man genom att nudda någon kan absorbera deras DNA och härma deras utseende. Hon blir sänd på det andra uppdraget i sitt liv. Hon blir fången mitt i en konspiration. Hennes bästa vän blir kidnappad och  hon vet att det var hon som var den egentliga måltavlan. Vem vill åt henne? Varför? Och hur länge kan hon hålla sig undan?



                                          


                                         

Mina tankar:

Tja först och främst vill jag påpeka att omslaget till Rain är absolut fantastiskt. Jag älskar det, och storyn i sig verkar väldigt bra samtidigt som den har fått väldigt bra förhandsbetyg. Jag är också sugen på att läsa serien Variants nu då storyn tilltalar mig. Jag älskar böcker där folk har speciella krafter. Dock är omslaget väldigt fult enligt mig. Followers verkar väldigt intressant och jag har inget emot omslaget som många andra tycks ha. 

Sedan finns det några andra lite småintressanta böcker bland dessa också. Tillexempel Complicit och The Stepsister's Tale som ska vara en nyversion av Askungen och jag tycker alltid att dessa är intressanta att läsa även om jag inte än så länge har läst en jag är superförtjust i.

Den här veckan verkar det finnas en del postapokalyptiska dystropier bland böckerna. Tillexempel The Garden of Darkness och In the End. 

Ja det var nog allt. Det fanns ingen bok som jag kände att jag måste läsa men en del attraktioner fanns minsann.

// Emma

The madman's daughter

                                                   

Titel: The Madman's Daughter (The Madman's Daughter #1)
Författare: Megan Stepherd
Sidantal: 420
Releasedatum: 2013 - 01 - 29

Handling: Sixteen-year-old Juliet Moreau has built a life for herself in London - working as a maid, attending church on Sundays, and trying not to think about the scandal that ruined her life. After all, no one ever proved the rumours about her father's gruesome experiments. But when she learns that he is alive and continuing his work on a remote tropical island, she is determined to find out if the accusations are true.

Accompanied by her father's handsome young assistant, Montgomery, and an engimatic castaway, Edward - both of whom she is deeply drawn to, Juliet travels to the island, only to discover the dephts of her father's madness: He has experimented on animals so that they resemble, speak and behave as humans. And worse, one of the creatures has turned violent and is killing the land's inhabitants. Torn between horror and scientific curiosity, Juliet knows she must end her father's dangerous experiments and escape her jungle prison before it's too late. Yet as the island falls into chaos, she discovers the extent of her father's genious - and madness - in her own blood.

Favoritcitat: I ran after him, but he was already back with the others. My footsteps echoed between the hollow space below the dock. I stopped. If he'd wanted me to stop him, he'd have let me.

Favoritförhållande: Här får jag nog lov att ta Montgomery och tjänsteflickan Alice relation till varandra. Även om den här relationen inte var så värst framhävd i boken fanns den där.
Montgomery har känt Alice så länge hon levt och Alice är störtförälskad i Montgomery. Han behandlar henne dock mer som en lillasyster. När hon blir upprörd tröstar och lugnar han henne, han beskyddar henne och det hela är väldigt gulligt.

Favoritkaraktär: Min favoritkaraktär blir nog Balthazar. Balthazar är ett av dessa djur som har blivit människa genom kirurgi. Han är timid till naturen och har ett gott hjärta. Han skulle aldrig skada en levande varelse. Faktum är att jag tror att han inte ens vet hur man ska bära sig åt för att göra någon illa. Han är dock deformerad eftersom att ingen av pappans skapelse har antagit den mänskliga form som var målet. Balthazar arbetar som tjänare åt sin skapare. Men han kan ändå tänka själv, det är inte så att han är hjärntvättad. Han vet åtminstone att han vill bort från ön.

Minst omtyckta karaktär: Det får då bli pappan. Mr Moreau. Han övergav Juliet och hennes mamma utan några pengar. När Juliets mamma dog visste han det och kunde ha förhindrat det men gjorde det inte. Han skickade inte heller någon hjälp till Juliet utan lät henne bli utslängd på gatan.
Han experimenterar på djur och låter dem lida något så fruktansvärt bara för sin egen nyfikenhets skull. Han är vidrig. Sedan nedvärderar han också kvinnor som många andra på den tiden, inte för att det gör saken försonligare. Usch, är allt jag säger.

Vad jag tyckte om boken: Okej. Det här var inte alls vad jag hade väntat mig. Den här boken var obehaglig och den var äcklig på ett fascinerande sätt. Alltså, Juliets pappa experimenterar på djur, så på natten kan Juliet höra deras skrin. Pappan opererar dem utan smärtstillande eller någon drog och när de är vakna. Men detta var inte huvudsaken till att jag inte tyckte om den här boken.
Huvudkaraktären, Juliet, var så extremt irriterande. Hon tjatade om galenskapen i sitt blod hela tiden och ville aldrig hålla tyst om det. Sedan föll hon, som grädden på moset, för två killar samtidigt när det var tydligt att båda två var skumma och den ena till och med avskyvärd. Så hon tjatade om det hela tiden också. Hon var helt enkelt en irriterande person. Sedan störde jag mig också på att båda killarna var kära i henne och ville hångla upp henne även när de fick veta att hon hade kysst båda två. Så detta gör att jag ger denna bok två glada Tennants av fem. Den får två Tennants för att storyn ändå fångade mig och Megan skrev boken med ett bra språk.

Betyg:

 

Kungarnas krig

                                                  


Titel: Kungarnas krig (Sagan om is och eld #2)
Författad av George R.R Martin
Originaltitel: A Clash of Kings
Sidantal: 754
Releasedatum: 2011-10-19

Handling: (SPOILERVARNING för dem som inte läst första boken "kampen om järntronen")

Time is out of joint. The summer of peace and plenty, ten years long, is drawing to a close, and the harsh, chill winter approaches like an angry beast. Two great leaders - Lord Eddard Stark and Robert Baratheon - who held sway over an age of enforced peace are dead... victims of royal treachery. Now, from the ancient citadel of Dragonstone to the forbidding shores of Winterfell, chaos reigns, as pretenders to the Iron Throne of the Seven Kingdoms prepare to stake their claims through tempest, turmoil, and war.

As a prophecy of doom cuts across the sky, a comet the colour of blood and flame - six factions struggle for control of a divided land. Eddard's son Robb has declared himself King in the North. In the South, Joffrey, the heir apparent, rules in name only, victim of the scheming courtiers who teem's over King's Landing. Robert's two brothers each seek their own dominion, while a disfavored house turns once more to conquest. And a continent away, an exiled queen, the Mother of Dragons, risks everything to lead her precious brood to across a hard hot desert to win back the crown that is rightfully hers.

Favoritcitat: "People often claim to hunger for truth, but seldom like the taste when it's served up."

Mest omtyckta karaktär: Det får nog bli Tyrion. Tyrion är drottningens bror och är en dvärg. Det har han också fått lida av. Hans styrka är hans hjärna, vilket är tydligt i boken. Han lyckas allt som allt överlista nästan vem som helst, han är rolig och han bryr sig om folk. Till skillnad från många andra i boken är han hedervärd och står vid sitt ord. Han är en av de få som faktiskt tjänar riket och inte sig själv. Pågrund av allt han blivit utsatt för för att han är en dvärg har han insett många av livets sanningar och det har gjort honom klok.

Minst omtyckta karaktär: Det här är svårt då jag avskyr många karaktärer i den här boken, men ska jag välja en blir det nog Joffrey. Det här är den döde kungens förmodade äldsta son. Jag avskyr honom så djupt. Han misshandlar sin fästmö, skär av folks tungor och är allmänt avskyvärd. Bokens högpunkt var när någon gjorde den korrekta bedömningen att Joffreys ansikte skulle se bra ut med gödsel på.

Favoritförhållande: Jag väljer Daenerys och ser Jorah Mormonts förhållande. Även om det är lite äckligt att han som är typ 40 och uppåt och är kär i en sextonåring så är han så beskyddande mot henne och är alltid där för henne. Hon är ju ändå inte kär i honom och han tvingar inte henne till något. Så det är inte lika äckligt som det skulle kunna vara.
Daenerys är alltså den dödade kungens dotter och hon lever i exil tvärsöver havet, skulle man kunna säga.

Vad jag tycke om boken: Jag var inte sådär superförtjust i den här boken och vederbörligen fäste jag mig inte heller vid någon karaktär i den. Hela boken var som en bergochdalbana som aldrig lutade upp eller ner utan bara gick rakt fram hela tiden.
Jag vet att många andra älskar den här bokserien men jag läser den bara för att man får ett bättre sammanhang mellan tv-serien och böckerna. Man förstår mer på så sätt. Det här är ett av de sällsynta tillfällen då jag tycker bättre om tv-serien än själva boken.
Varför är det så då? Tja jag skulle säga att mycket beror på hur många huvudkaraktärer det finns i boken, för många för min smak. Hela tiden skrivs den här boken på ett sätt som är lite för formellt för min smak, det gör att jag inte fäster mig vid någon karaktär för karaktären är för formell och opersonlig.
Sedan är beskrivningarna otroligt långa, en hel sida kan dedikeras till en stol liksom. Åh som ljuset böjer sig kring stolen och fångar upp dess rundning... Alltså vanligtvis älskar jag beskrivningar men det här blev helt enkelt för mycket.

Betyg: 

  

Tre av fem glada Tennants.

On-My-Shelf- taggen

Jag såg nyligen Ariel Bisset göra den här taggen och jag tyckte den verkade rolig, så nu ska jag göra ett försök.
Taggen var skapad av Lain Broome och går ut på att med hjälp av två nummer (hyllnummer och boken på hyllan) ska du få kordinaterna för några böcker och sedan ska du prata om boken. Det kan vara i princip vad som helst man kan prata om, allt från när du köpte boken till ett minne du har från en läsning av boken. Med detta sagt, dags för själva taggen!

3-10: Min första bok är Mycket mer än så, av Sarah Dessen.Detta är en av mina favoritböcker. Men det är inte så att den är unikt skriven eller att karaktärerna var fanastiska, utan jag tror att jag läste den under en tid av mitt liv då jag behövde en somrig kärleksbok. Jag tror att de flesta som läst Sarah Dessen att det är det hon är bäst på att skriva.För er som inte vet så handlar Mycket mer än så om Auden, vars föräldrar är skilda och hon bor i staden med sin mamma. Instängd av alla krav mår Auden inte så bra och hon har inte sovit en hel natt på flera år. När hennes pappa då erbjuder Auden att tillbringa sommaren i den lilla staden vid kusten, tackar hon ja och detta blir en sommar hon kommer sent glömma.

5-6: Min andra bok är Vems lilla mössa flyger, av Barbro Lindgren.Jag har sett den här boken på Maximteatern flera gånger och jag tycker den är väldigt gullig.Det är en knasig barnbok som jag fick av min farmor första gången jag såg den som teater när jag var runt åtta nio år gammal. VLMF, som den ibland kallas, handlar om Barnhans land som ligger på andra sidan syrenhäcken. Där finns bland annat Mack, gummiapan och stenkulan som är förälskad i honom. En rysk bisamråtta och Pinjekotten som är en begravningskotte. Jag tycker om pjäsen men har aldrig tagit mig tiden att läsa boken, vilket jag nån gång under året ska ta mig tiden att göra. 

3-6: Denna bok är Baskervilles hund av Sir Arthur Conan Doyle.Detta är en Sherlock Holmes roman, som jag hittade i slutet av förra året i bokhyllan ute i vardagsrummet. Sedan började jag läsa boken och utan att jag läste ut den hamnade den i min bokhylla. Jag ska läsa den nån gång, men exakt när vet jag inte.

1-3: Den fjärde boken är Harry Potter och Fången från Azkaban av J.K RowlingMin första hylla är min läser-just-nu hylla och min tredje bok i den hyllan var detta guldkorn.Väldigt många älskar Harry Potter- böckerna och jag är inget undantag. Jag må inte ha läst dem lika många gånger som Emma (totalt 13 gånger har hon läst dem) men jag tycker fortfarande väldigt mycket om dem.Harry Potter böckerna ger mig en barndoms känsla. Sidan innan varje kapitel är det en svart sida med vita stjärnor och dem ger mig minnen av att mamma läste böckerna för mig när jag var runt åtta, nio, tio något sånt där. När man låg i sängen och läste med i boken även om jag visste att jag skulle blunda och inte alls läsa med. Men jag kunde inte låta bli. Mamma brukade alltid se när jag läste med och envisades med att jag skulle blunda, så jag skulle somna någon gång. Det var mysigt och väldigt länge sedan.

8-4:Sist men inte minst kommer Stad av Aska, av Cassandra Clare i min lista.Jag fick denna bok i julklapp i julas och än så länge har jag inte läst den. Jag började läsa den, men pågrund av att det var så länge sedan jag läste första boken Stad av Skuggor kände jag att det var bäst att jag läste om den innan jag fortsatte i Stad av Aska. Till skillnad från en del andra böcker tycker jag faktiskt att den svenska versionen är bättre än den engelska. Jag tror att det beror på att jag tycker inte jättemycket om stridsscener, om jag dessutom då läser den på engelska driftar mina tankar iväg och då förstår jag inte riktigt vad som händer.

Det var det, fem böcker från mina hyllor.

//Elvira